Är lite trött just nu. Har inte sovit ordentligt på tre nätter så jag inte vet hur min framtid ser ut. Har sedan jag blev uppsagd från Adecco sökt ca:40 jobb, inklusive dom jag lämnade cv till på rekryteringsmässan. 1 har skrivit mail och en har ringt, men jag har inget körkort så jag är inte intressant. Arbetsförmedlingen har jag ringt och mailat ett antal gånger men får inget svar. Finns ingen handlingsplan på mig och min handledare verkar inte bry sig.

Jag undrar jag om det finns någon framtid för mig som alkoholist. Då klassas jag som sjuk och får en annan hjälp än den jag får idag.

Är för skuldsatt för att starta något eget, för frisk för sjukpension (även deltid) och har för få år på arbetsmarknaden för att få jobba med det jag nyligen har utbildat mig till.

Att man har grönt certifikat inom CNC-fräsning och truck-kort på truckar över 10 ton spelar ingen roll längre då man MÅSTE!!! ha körkort för att kunna leva över huvud taget.

Detta är vad jag tror händer dom som inte har det stöd och pushande som jag har.

Har man inget körkort får man inget jobb.

Har man inget jobb får man inga pengar.

Har man inga pengar kan man inte äta eller bo.

Har man inget att äta eller någonstan att bo så blir man deprimerad.

Har man deprision så orkar man inte så mycket.

Har man ingen ork så söker man inte heller jobb och faller ur rullorna och blir kallad Socialfall fast man inte ens får någon hjälp där ifrån.

Har man ingen hjälp så börjar man sanolikt att skölja ner förtreten med alkohol.

Jag skall vara tacksam för dom vänner jag har runt omkring mig. Utan dom så hade jag nog varit en av ovanstående.

Jag må klaga men känner att det är alla människors rätt till det, bara det inte går till överdrift och skrivs så att man inte kan undkomma att läsa det, typ inlägg på FB. Den som läser detta och blir upprörd och arg har gjort sin egna tolkning och får väl reagera därefter. Men kom ihåg, detta är min blogg och jag skriver vad jag känner och tycker (inom mina egna gränser).

Ha det skönt där ute i sommaren och ta till vara på varge minut som går, för dom tillhör snart det förflutna och det förflutna innehåller minnen.

Vad skall jag säga.

Att efter ca 2½ månad med meningslöst dravel från min före detta arbetsgivare, Adecco, och med hot om att gå till tidningen om hur dom behandlar sina konsulter (anställda). Så har jag äntligen kommit i mål.

Då min handläggare på A-kassan ringt och tjatat på Adecco så förstod dom att mitt kylskåp gapade tomt och att även jag måste betala hyra och el.

Förstår inte att man kan behandla folk på detta sätt. Man sätter inte en utbildad gruvarbetare att utföra ett kontorsjobb som kräver högskolebetyg inom kontor och handel, vilket jag tror att man har gjort här.

Jag säger bara det att säger Arbetsförmedlingen att jag skall jobba på ett rekryteringsbolag så sätter jag mig på tvären direkt. När helvetet har frysit till is, Gud skaffat en egen Facebook-sida och Jimmy Åkesson har blivit statsminister, DÅ så skall jag inte heller jobba som konsult, då emigrerar jag till yttre Mongoliet och mjölkar getter.

Nu mår jag bara bra och har fått ny energi att söka mer jobb. Sen skall jag planera för framtiden. Prio nr 1 när jag får jobb är ett KÖRKORT.

Nu skall jag ta en kvällsmacka me viltsvinskorv och en kopp te. Vänta in min kära och dotra min som kommer hem någongång sent.

Ha en härlig fortsatt fredagsmyskväll och helg så finns vi senare.